Hektiska veckor nu…

Hektiska veckor nu…

De senaste veckorna har jag varit överallt än hemma. Att driva en sån här gigantisk produktion är en livsstil och inget jobb. Det vet alla som jobbar i sådana här produktioner. Jag drar mej till minnes min tid på Dramaten, jag praktiserade där, och där började dagarna kl 9.00 och slutade efter kl 23. De största skådespelarna i landet repeterar under dagarna fram till kl 16, då är det mat och sedan in i sminket till kvällens föreställning. Det var då jag förstod det här snacket med att man jobbar i ”huset” som man kallar det. Man har toalett, dusch och säng i sin loge. Där kan man tillbringa en liten tid med sin familj och säga hej innan man ska upp på scenen. En liten vrå fri från scenkostymer, spotlights och puder. Alla ska vi jobba med något!

 

dramaten

 

Efter 4 dagar i Stockholm förra veckan var vi nog alla rätt möra. Jag själv jobbade med skådespelarna på dagarna och skrev om alla ändringar på nätterna.  Jag Linnéa och Mikaela hann ändå med ett teaterbesök på Stadsteatern, vi såg Lars Noréns 3.31.93. En otroligt bra föreställning som gav mej inspiration till vår musikal. Repetitionsarbetet tickar på och jag märker att alla mer och mer kommer in i handlingen, det är roligt att följa allas resa in i handlingen. Manuset har ju jag skrivit och det känns helt otroligt häftigt när en efter en kommer in i min fantasivärld. Då vi alla leker samma lek och är på väg mot samma mål, det är en underbar känsla. Jag tycker också det är en enorm känsla att varje repetition få återse alla kära vänner, jag älskar min ensemble. Alla kommer med sina ryggsäckar, sitt kaffe, sina matlådor. Alla är förväntansfulla och glada. Att se alla komma känns som en kärleksförklaring. Alla i ensemblen tror på det här, är övertygade om att det blir bra, tycker det är roligt och tycker om varandra. Det är imponerande och det är just DET som är mitt driv i projektet! Ena rollen efter den andra föds och det är en fröjd att stå vid scenen och agera barnmorska! Hehe…

 

repetition

 

Biljettförsäljningen tickar på och fler och fler börjar inse att detta verkligen är så stort som det sagts från början! Jag är SÅ stolt över denna produktion och min ensemble!

 

Tack!

 

Med värme, Jon Anderzon.